Al-Ghazali_
Lycksalighetens Alkemi

Inledningen

Du ska veta, oh älskade, att människan inte skapades på skoj eller av en slump men att den är - på ett underbart sätt - avsedd för ett större mål. Fast människan inte är odödlig, kommer den ändå att leva evigt och fast människans kropp är oansenlig och jordisk, så är människans ande upphöjd och gudomlig. När den - i avhållsamhetens smältdegel - rentvås från köttsliga lustar uppnår den det högsta och istället för att vara slav till sin lust och sin vrede blir den uppfylld av änglalika egenskaper. I detta tillstånd finner den sitt himmelrike i att beskåda den Eviga Skönheten - inte längre i att njuta av jordiska fröjder.
Den andliga alkemin som verkställer denna förändring i människan - lik den som förvandlar råmetaller i guld* - kan inte upptäckas hur lätt som helst, ej heller finnas i varje gammal gummas hus. Författaren tog på sig [att skriva] detta verk, som han gav titeln 'Lycksalighetens Alkemi' för att förklara vad denna alkemi är och dess metoder. Det är så att Guds skatter, i vilka denna alkemi ska sökas, är profeternas andliga substanser (a: hjärtan) vilket innebär att den som söker alkemin någon annanstans kommer att bli besviken på domdedagen och bankrutt, när följande orden ska sägas till honom: 'Vi har lyft av bindeln (som täckte dina ögon) och idag är din syn klar.' sura Qaf (50) 22

Gud sände 124000 profeter till jorden för att undervisa människorna i denna alkemins recept och hur man - i avhållsamhetens smältdegel - renar deras hjärtan från de lägre egenskaperna. Denna alkemi kan kortfattat beskrivas som att vända sig bort från världen (a: dunya)[och att vända sig enbart] till Gud och denna alkemins beståndsdelar är följande:

1. Kunskap om sig själv (a: nafs )
2. Kunskap om Gud - Allah
3. Kunskap om denna värld som den verkligen är
4. Kunskap om den nästa världen som den verkligen är

Vi ska nu förklara dess fyra beståndsdelar i tur och ordning.

Avsnitt 1. Kunskap om Själen

Kunskapen om Själen (nafs ) är nyckeln till kunskapen om Gud, enligt den profetiska utsagan: "Den som känner sig själv (sin själ), känner Gud," och enligt det som är skrivet i Koranen: "Vi ska visa dem våra tecken vid horisonten och inom dem själva, ändå till dess (uppenbarelsens) sanning står klar för dem! Är det inte nog för dem (att veta) att din Herre är vittne till allt som sker? " sura Ha Mim (41) 53 Nu är det så att inget är närmare dig än din själ och om du inte känner din själ, hur kan du då ha kunskap om något annat? Om du säger "Jag känner mig själv," och du menar de yttre aspekterna, som kroppen, ansiktet, armar och ben osv, så kan en sådan kunskap aldrig vara nyckeln till kunskapen om Gud. Inte heller om din kunskap om det inre bara räcker så långt, att [du vet att] när du är hungrig äter du och när du är förbannat går du på någon; inte heller då kan du gå vidare på den [andliga] vägen, ty de vilda djuren är likadana i detta avseendet. Verklig självkännedom innebär istället att veta följande: Vad är du i dig själv egentligen, och varifrån kommer du? Vart är du på väg och för vilken anledning finns du här en kort stund och i vad består verklig lycka eller olycka? Några av dina egenskaper är lik djurens, andra lik jävlars och andra lik änglars och du måste ta reda på vilka av dessa egenskaper är tillfälliga och vilka väsentliga. Tills du har fått svaret vet du inte var din verkliga lycka finns. Djuren är upptagna med att äta, sova och kämpa: så syssla själv med detta om du är ett djur. Djävlar är sysselsatta med att skada [andra], genom att anstifta de och luras, gör deras jobb om du tillhör dem!
änglar [är sysselsatta med att] beskåda Guds Skönhet och är helt och hållet fria från de djuriska egenskaperna - om du är av änglalik natur så ska du sträva efter [att nå] ditt ursprung så att du kan känna och beskåda den Allra Högste och så att du befrias från begärets och vredens slaveri. Du bör även kunna upptäcka varför du skapades med dessa två djuriska instinkter: om de ska underkuva och fånga dig eller om du ska underkuva de och - i din uppåtriktade utveckling - göra den ene till din stridshäst och den andre till ditt vapen [i det andliga kriget].

Första steget till självkännedom är att veta att du har både en yttre form, dvs en kropp, och en innre enhet, hjärtat eller själen. Med hjärta menar jag inte köttsklumpen som finns i bröstets vänstra sida, men detta organ som använder alla de andra förmågor som sina instrument och tjänare. Hjärtat hör sannerligen inte den synliga världen till, men den osynliga, det kom till denna värld som en resenär till ett främmande land för att göra en vinst och ska snarast återvända till sitt hemland. Det är kunskapen om dessa förmågor och dess egenskaper som är nyckeln till kunskapen om Gud.

Man kan få en idé om vad hjärtat eller anden verkligen är genom att sluta ögonen och glömma allt omkring utan sin individualitet och på så sätt kan man [kanske] att få en glimt av den oändliga naturen av denna individualitet. Den heliga lagen förbjuder däremot ett för djupt forskande i andens väsen, som det sägs i koranen:

"De frågar dig om ingivelsens ande:
Säg: 'Ingivelsens ande hör till det som är min Herre förbehållet - av [all] kunskap har bara en obetydlig del fallit på er (lott).'
sura Den Nattliga Resan (17) 85

Som bekant är anden odelbar och hör dekretens värld till [där människan inte råder alls, men Gud och änglarna] och att den inte är evig, men skapat. Att ha en exakt filosofisk kunskap om anden är inte ett nödvändig villkor för att följa religionens väg, men denna kunskap får man som ett resultat i denna vägs självdisciplin och uthållighet, som det sägs i koranen: "Men vem som strävar och kämpar för Vår sak skall Vi sannerligen leda på de vägar som för till Oss" sura Spindeln (29) 69

För att bättre förstå och föra detta andliga fälttåg, genom vilken man kan nå kunskap om sig själv och om Gud, kan man se kroppen som ett kungarike, själen som dess konung och de olika sinnen och organ som en armé. Förnuftet kan då kallas som premierminister, begäret som skattemyndigheten och vreden polismyndigheten. Under sken av att driva in skatter vill begäret hela tiden berika sig för sin egen räkning, medan förbittringen använder sig av stränghet och extrem hårdhet.

Båda två, skattemyndigheten och polismyndigheten måste underordnas kungen, men inte avvecklas ty de har sina uppgifter. Men om begäret och förbittringen styr över förnuftet, kommer själen osvikligen att ruineras. En själ som tillåter dess lägre förmågor att dominera över de högre, är som någon som överlämnar en ängel till en hunds makt eller en Muslim till en otrognes tyranni. Att odla djävulska, djuriska eller änglalika egenskaper resulterar i skapandet av respektive karaktärer, som på domdedagen manifesteras som synliga former, så att t ex den sensuelle människa framträder som ett svin, den grymme som en hund eller varg och den rene som en ängel. ändamålet med den andliga disciplinen är att rena hjärtat från begärets och förbittringens rost tills dess - som i en klar spegel - Guds ljus reflekteras på det.

Man skulle kunna invända här: "Men om människan har skapats med såväl djävulska som djuriska eller änglalika egenskaper, hur kan vi veta att det senaste är hans verkliga väsen, medan de förra är bara tillfälliga och övergående?" Till detta svarar jag att varje varelse måste förstås i det som är bäst och speciell i den. T ex är både hästen och åsnan lastdjur, men hästen är överlägsen åsnan i att den är tränat för strid och om den misslyckas i det, degraderas den till lastdjurens rang. Så är det även med människan: dess högsta förmåga är förnuftet, som förser den med [möjligheten] att skåda Gud. Om detta är förhärskande i honom när den dör, kommer den att lämna efter sig alla tendenser till begär och förbittring och kan då umgås med änglar. Btr sina djuriska egenskaper är människan underlägsen djuren, men förnuftet gör den överlägsen djuren, som det är skriven i Koranen:

"Inser du inte att Allah har låtit allt på jorden stå till er tjänst." sura Vallfärden (22) 65

Men om människans lägre tendenser segrar, kommer den efter döden för alltid blicka till jorden och längta efter jordiska fröjder.

Nu är det så att i den förnuftiga själen finns underverk i överflöd båda beträffande kunskap och makt. Genom dem behärskar hon konsterna och vetenskaperna, hon kan i ett ögonblick flytta sig från jorden till himmeln och tillbaka, hon kan kartlägga himlavalvet och beräkna avståndet mellan stjärnorna. Med förnuftet kan människan dra fiskarna ur haven och fånga fåglarna i luften och han kan tämja djur som sedan arbetar för henne, t ex elefanten, kamelen och hästen. Hans fem sinnen är som fem dörrar som öppnar sig till den yttre världen; men än mera underbarare än detta är att hans hjärta har ett fönster som öppnar sig till den osynliga andliga världen. I sömnen, när sinnenas portar är stängda, öppnas detta fönster och människan kan ta emot intryck från den osynliga världen och ibland föraningar av framtiden. Hennes hjärta är då som en spegel som reflekterar det som är avbildat på ödets Tablå. Men även i sömnen kan världsliga tankar göra denne spegel matt, så att intrycken som den erhåller inte längre är klara. Men efter döden kommer sådana tankar att försvinna och saker och ting kommer att ses i sin nakna verklighet, och Koranens utsaga blir uppfylld: 'Vi har lyft av bindeln (som täckte dina ögon) och idag är din syn klar.' sura Qaf (50) 22

Detta att fönstret i hjärtat öppnas mot det osynliga sker även vid den profetiska ingivelsen, när de dyker upp i själen utan att någon sinnesorgan är inblandat. Ju mer en människa renar sig från köttsliga begär och koncentrerar sig på Gud, ju mera medveten kommer hon att vara om sådana ingivelser. åt andra sidan har de som inte känner till dessa tillstånd inte rätt att förneka att de finns.

Sådana ingivelser finns inte enbart hos profeterna. Likt järn som vid tillräklig slipning kan användas som spegel, så kan vilken själ som helst med motsvarande disciplin förberedas till att motta sådana intryck. Dat var denna sanning profeten syftade åt när han sa: "Varje barn är född med ett naturligt anlag för islam (al-fitra), det är sedan föräldrarna som gör honom till jude, kristen eller stjärn-dyrkare." Varje mänslig varelse har i grunden av sitt medvetande hört följande frågan: "är Jag inte din Herre?" och svarat med "ja", men somliga hjärtor är så besudlade med rost och smuts att de är ur stånd att återge en klar spegelbild, medan profeterna och de heliga, fast de 'har passioner som vi' är åndå extremt känsliga för alla gudomliga intryck.

Sedan är det inte bara genom inlärd kunskap eller ingivelsen att människans själ intar den första rangen i skapelsen men även genom dess människans makt. Precis som änglarna rår över elementerna, så styr själen kroppens delar. De själar som uppnår en viss grad av makt styr inte bara sina egna kroppar men även andras. Om dem önskar att en sjuk man tillfriskna, så gör han det [-en läkare] , eller om en frisk människa ska bli sjuk, så blir den det [-en orättvis härskare] eller om de vill att en viss person ska vara närvarande, så kommer den [en kung/trollkar]. Beroende på om de åstadkomna effekter är goda eller onda kallas de för under eller magi.
Dessa själar skiljer sig från vanlig folk på tre sätt: (1) De kan se i vaken tillstånd vad andra ser bara i drömmar. (2) Medan andra kan bara påverka sina respektiva kroppar, påverkar de genom viljekraft andra kroppar än sig själva. (3) Kunskapen som andra förvärvar genom ansträngande arbete får de genom ingivelser.

Dessa tre är naturligtvis inte de enda kännetecknen som skiljer de från vanligt folk, men det är de enda som vi vet av. Likadant som ingen vet Guds sanna natur utom Gud Själv, känner ingen den sanna naturen av en profet utan en profet. Detta är inte heller något att förundras över, ty vi kan se i vardagliga angelägenheter hur svårt eller omöjligt det är att förklara någon t ex tjusningen av en dikt om dennes öra är oemottaglig för kadens och rytm, eller färgernas skönhet för någon som är helt blind. Förutom blotta oförmågan, så finns det andra hinder mot att nå den andliga sanningen.
Ett av dessa hinder är den yttre förvärvade kunskapen. För att använda en bild, så kan hjärtat jämföras med en brunn och de fem sinnena är som fem strömmar som hela tiden förser den med vatten. För att veta vad det verkliga innehållet är av detta hjärta måste dessa vattenströmmar stoppas åtminståne en tid och avfallet som de har släpat med sig måste avlägsnas från brunnen. Med andra ord - vi måste, om vi ska nå den rena andliga sanningen, göra oss av - för en viss tid - med kunskap som förvärvdes genom en ytlig process och som så ofta hårdnar till dogmatiska fördomar.

Et annat fel av motsatt art görs av ytlig folk som ser ned på all kunskap medan de tanklöst återger fraser som de har hört från sufilärare. Det är som om någon utan en aning om alkemi skulle gå omkring och hävda att alkemi var bättre än guld och därför vägra att ta emot guld när han erbjuds det. Alkemi är bättre än guld, men verkliga alkemister är mycket få likadan som riktiga sufis. Den som har bara har en ytlig kännedom av sufism är inte bättre än en lärd man, lika lite som den som har försökt sig på några alkemiska experiment har anledning att förakta en rik man.

Vem som helst som undersöker denna angelägenhet kommer att se att lycksaligheten är nödvändigtvis förknippad med kunskapen om Gud. Alla våra förmågor finner nöje och glädje i det för vad som de har skapats för: begäret nöjer sig i att fullborda sin lust, vreden i att hämnas, ögat i att se vackra ting och örat i att höra fina toner. Den mänskliga själens högsta uppgift är att skåda Sanningen; i detta finner det följaktligen sin speciella glädje. Detta är även fallet i oviktiga ting, som t ex att lära sig schack och ju högre kunskapsområde som man får delta i, ju större är förtjusningen. En man skulle t ex vara mycket nöjd att bli förtroligt mottagen av premierministern, hur mycket mera nöjd vore han om tom kungen skulle göra honom till sin nära vän och avslöja statshemligheter för honom!

En astronom som pga sin kunskap kan rita stjärnornas karta och som kan beskriva deras kurs finner mera välbehag i detta än schackspelaren i sitt. Nu ser man att ingenting är högre än Gud och stor måste glädjen vara från att ha sann kunskap om Honom!

En person i vars längtan till denna kunskap har försvunnit är som någon som har förlorat aptiten till sund mat, eller som föredrar att äta lera istället för bröd. Alla kroppsliga aptiter förstörs vid döden tillsammans med organen som använder dessa, men själen som är odödlig bevarar vad helst den äger av Guds kunskap, ja tom ökar den.



Se även våra sidor på tyska:

•   Über Al-Ghazali links
•   Über Intention, Reine Absicht und Wahrhaftigkeit Al-Ghazali

Se även våra sidor på engelska:

•   Al-Ghazali ( with list of works ) GF Haddad
•   Those Who Attack Imam Ghazali GF Haddad
•   Ghazali on ta'wil
•   an-nafs Om själens (nafs) natur, Muhammad 'Afifi al-'Akiti

Andra texter på externa sajter på tyska:

Andra texter på externa sajter på engelska:

•   Munkidh min al-Dalal "Saviour From Error", med citat
•   booktitles on Al-Ghazali at halalco
•   Al-Ghazali - Page Mycket bra och stor Al-Ghazali sajt
•   About his ( www.muslimphilosophy.com, x L 20120705 ) theological conceptions, refutation of philosophy.
An examination of Al-Ghazali's writing and teaching and its relevance for the Islamic Community in the contemporary world (Dissertation by Peter Greenland)

Se även sidorna på svenska:

•   Imam Al-Ghazali (må Allah ta'ala vara nöjd med honom) Hjärtats sjukdomar: några kapitel i urval





next page

 

 

vs.2.4


home

latest update: 2012-07-03

2001-11-25





* living Islam – Islamic Tradition *
http://www.livingislam.org