Islam och
Det Heligas försvar
(2/2)

Svar på Hans Bergströms artikel i DN
och hans uttalande i P1 om religionskritik

Tillägg till Det Heligas försvar (1/2)

Hans Bergström förklarade i Sveriges Radio P1 att det "måste finnas en diskussion på upplysningens grund om vad religionerna påstår," och att man ska "kunna diskutera de teser och anspråk som religionerna har."

Han säger också att "vi måste hålla tanken klar att i denna diskussion om traditionella värden kontra upplysningsvärden, ... den ska vi föra i det offentliga samtalet, men inte hindra ett sådant samtal via nya lagar, som ... begränsar pressfriheten."




Det kan verka svårt om inte omöjligt för somliga att skilja mellan religionskritik och kränkning av religiösa symboler.[a] Men denna fråga är den enklaste att lösa. I själva verket är det endast dimridåer som sprids ut här. Att låtsas att man värnar om debatt och diskussion och kalla det för "religionskritik" är en eufemi.

För egentligen handlar det om något annat: man vill från det "liberala" eller "vänsterinriktade" media-etablissemanget kunna släppa ur sig vad som helst av ärekränkning och smutskastning. Men det är i alla högsta grad osäkert om detta är politiskt korrekt även i Väst-Europa 2006. Ärekränkning och förtal är något de flesta av oss, vare sig Muslimer eller andra, förkastar entydigt, oavsett om de som använder sig av dessa metoder bedyrar att de tror på demokratin och det öppna samhället eller inte.

Men tjänar det "demokratin" och det "öppna samhället", människovärdet och minoriteternas likaberättigande, eller deras samhälls engagemang på lika villkor, att man angriper deras personlighet och personliga värde och att man förringar deras centrala och mest heliga symboler?

Vi vet alla (eller vet vi inte det?) att det inte finns någon frihet utan ansvar och gränser[1]. Dessutom har det visat sig tidigare att de som tar på sig frihetens och demokratins mantel inte sällan har helt andra agendan. Sekularism som råder nu för tiden i Väst-Europa ger frihet åt de som inte ifrågasätter den rådande moderna livsstilen: Vi lever "i ett samhälle där man har talat om mångkulturalitet och pluralism, men där man i praktiken inte har tagit konsekvenserna av det. Utan att det har funnits nästan någon sorts "totalitär Sekularism" i stället."[2] Det handlar om att man vill hålla nere oliktänkande och åsikter som man tror inte passar in i den västerländska livsstilen och kulturen. Det handlar även om Eurocentrismen mot en global värld i ständig förändring. Men man får inte stirra sig blind på olikheterna, och komma ihåg att "religionerna också kan vara ett forum för att skapa dialog, och för att övervinna gränser; de står även för tolerans, frihet och människovärde."[3]
När man nu i vissa kretsar fruktar att även andra kan ha synpunkter på massmediernas etiska nivå, beror det nog på att denna "etiska nivå" inte nådde några höjder. Att lyfta debattnivån måste väl ändå välkomnas även av skribenter som älskar satir![4]

Vad utgör egentligen upplysningens grund som man i våra dagar så gärna åberopar? Upplysningen uppstod i Europa i kamp mot den härskande (ideologin eller) kristna tron med kyrkan, påven och kejsaren i spetsen. Dock hade denna religion förstelnats och man hade avvikit från den ursprungliga kristna läran som därför allt mer försvagades. Borgarklassen kämpade om makten i ett samhälle som vände (den kristna) traditionen ryggen och använde sig av en kritisk och revolutionär press. Det var då att en "presstradition av sarkasmen"[5] mot makten föddes.
Idag innehar borgarklassen och den postmoderna eliten makten. Men i motsats till förr använder man sig av pressfriheten - läs friheten att kränka och smutskasta andra , inkl. religionerna i allmänhet och Islam i synnerhet - för att bevara status quo och sin makt. Men tiderna förändras, och det som passade in som medial taktik 1789 eller 1918 är kontraproduktiv idag och skadar alla medborgare.

Medan man talade sig varm om humanistiska värden och om att sätta människan i medelpunkten, var upplysningens kännetecken att man bortsåg från människans andliga behov, och ersatte de (och ersätter de fortfarande) med alla möjliga skiftande stimulanser av materiell art. Det som beträffar "humanism" eller "kunskap om det mänskliga" - som är en hörnsten i upplysningens paradigm - handlade därför "i själva verket (om) att nedskära allting till enbart mänskliga proportioner, att bortse från varje princip av högre ordning och att - symboliskt talat - vända sig bort från himlen under förevändning att man ville erövra jorden."[6] I den postmoderna tidsåldern ersatte man uppenbarelsernas eviga sanningar och även förnuftets soverenitet (som ett arv från upplysningen) med en million upphittade materialistiska eller så kallade andliga teorier, som slutligen leder endast i fördärvet för de som hänger sig åt dessa. Och det är Gud som (be)dömer allt: {Men på Uppståndelsens dag skall Gud döma mellan dem i (allt) det som de var oense om.}
Koranen, Sura 2-113

Sedan ska påpekas att Islam är till allas fördel. Det sägs i flera profetiska traditioner att ett helt grannskap eller en hel stad skyddas genom en eller flera fromma muslimers dyrkan till Gud.

Är det inte tänkvärt att fast man i Västeuropa[7] kämpade mot den tidvis korrupta adels- och kyrkliga överhögheten och sedan under lång tid - i frihetens namn[8] - in till våra dagar diskriminerade mot det andliga och religiösa i största allmänhet, att man ändå aldrig lyckades att släcka människornas törst efter det heliga? Enligt vår åsikt beror detta på människans trefaldiga natur[9], för det som är sant är alltid sant.

Rätt ska vara rätt, och det som missbrukas i Islams namn måste förkastas[10]. Islam är en världsreligion med ett rikt arv från en autentisk visdomstradition. Ju mer människan beaktar den islamiska traditionen och även månne följa den på ett uppriktigt och generöst sätt - för Gud är Sanningen och den Mest Generöse - desto bättre kommer samhället att frodas i övrigt, även till fördel av de som idag är vantrogna eller inte troende.
Som det står i Koranen:

{Tävla därför med varandra om att göra gott. Var ni än befinner er skall Gud samla er (på Domens dag); Gud har allt i sin makt.}
Koranen, Sura 2-148








fotnoter

[a] Om den post-moderna konstens negativismens yttringar: Kritik av den negativa uppbyggligheten, av F Stjernfelt och S Ulrik Thomsen:
“Vi kritiserar idén att det är tillräckligt att överskrida en gräns för att skapa intressant konst eller intressant tänkande. Att överskrida gränser är ett verktyg bland andra verktyg.”
[1] Liberalismens credo: "Den klassiska liberalen menar att människor har rätt att tänka, agera och handla fritt så länge hon inte använder tvång mot andra," (www.liberalismen.com) måste tydligen aktualiseras till: Att människor har rätt att tänka, agera och handla fritt så länge hon inte använder tvång mot andra, och inte kränker deras person eller religiösa symboler."
[2] Göran Kolster, etikprofessor; i P1 Konflikt 2006-2-19
[3] Tomas anderberg, filosof; i P1 Konflikt 2006-2-19
[4] Den sortens respekt som är nödvändigt i en globaliserande värld och vilken vissa "har tröttnat på", möjliggör överhuvudtaget att "kunna diskutera de teser och anspråk som religionerna har".
[5] Göran Kolster, som frågar om det finns en gemensam värdebas i Europa?
[6] René Guénon, återgiven av Kurt Almqvist; I Tjänst av det Enda; sida 45
[7] Efter upplysningens tid (1500-talet framåt), dvs. från begynnelsen av den moderna tiden
[8] och i individualismens, positivismens och framstegens namn
[9] Men människan är en enhet av de kroppslig/fysiska, själslig/psykiska och de andlig/spirituella elementen. De måste vara till freds med varandra och i balans. Människan är förvisso väsentligt mer än ett djur en med DNA-struktur.
[10] Jmfr: Defending the Transgressed by Censuring the Reckless against the Killing of Civilians, av Sh Muhammad Afifi al-Akiti








next page



 

vs.2.5


home

latest update: 2012-01-15

2006-03-05



* living Islam – Islamic Tradition *
http://www.livingislam.org