René Guénon
Om Traditionen
och traditionell undervisning


Begreppet Tradition

Tradition betyder etymologiskt "det som överförs" på ett eller annan sätt [av det gudomliga, metafysiska budskapet]. "Dessutom omfattas tradition även av helheten av olika sorters institutioner, som har sin princip i den traditionelle läran." EDH-68
[Tradition har alltså ingenting att göra med folkens seder och bruk, må de vara gamla eller ej.]

Tradition "kan vara skriftlig lika väl som muntlig, fast vanligtvis har den framför allt och från begynnelsen varit muntlig .., men ... den skrivna delen och den muntliga delen utgör överallt två kompletterande delar av en och samma tradition, som kan vara religiös eller annat och vi tvekar inte att tala om "traditionella skrifter". EDH-67

Civilisation

En civilisation är resultat och uttryck av en bestämd gemensam mentalitet hos en grupp människor... Vad som beträffar Orientens civilisation kan man säga att "den i sin helhet syns vara som väsentligen tradition." fn1

I motsats till detta är västerlandets civilisation i avsaknad av varje traditionell drag, med undantag för sin religiösa element, som är den enda [del av samhället] som har bevarat denna karakteristik. fn1 EDH-69

"De traditionella institutionerna som sprider sin traditionella karaktär till hela det övriga samhället, har sitt existensberättigande i sitt mer eller mindre direkta beroende, som är alltid önskad och medveten, till en lära som i grund och botten är av intellektuell art. Men intellektualiteten kan vara i sitt rena, [ursprungliga] tillstånd och då rör det sig alltså om en verkligen metafysisk lära, eller annars kan den vara blandat med olika heterogena element, som ger anledning till uppkomsten av en sort religion eller andra levnadsmönster som kanske är mottagliga för en traditionell lära." EDH-69

Traditionen inom Islam

"Inom Islam har traditionen två skilda aspekter, den ena är den religiösa, och det är den som är direkt knyten till helheten av de sociala institutionerna, medan den andre aspekten, som är helt orientalisk, är den som är den verkligen metafysiska. Till en viss grad har det med scholastikens lära funnits något av det slaget i medeltidens Europa, där den arabiska påverkan har varit rätt så tydligt. Man måste dock tillägga, för att inte driva analogierna för långt, att metafysiken [i medeltidens Europa] har aldrig kunnat frigöras från teologin som den borde ha gjorts, dvs från sin speciella användning i det religiösa tänkandet. Det som finns där som [verkar vara] metafysiskt är det inte verkligen, ty metafysiken förblev då underkastat vissa begränsningar som verkar vara inneboende i hela den västerländska intellektualiteten; utan tvekan måsta man se dessa båda brister som en följd av den judiska och den grekiska mentaliteten." EDH-69/70

"Om man för ögonblicket bara betraktar den yttre sidan [av Islams civilisation ] (kan man säga att) hela [den sociala och politiska] ordningen i den muslimska världen (fn1) vilar på en tradition, som kan kallas en religiös sådan. Det är alltså inte som i dagens Europa, där religionen är en del av den sociala ordningen, tvärtom är det hela den sociala ordningen [ i den islamiska civilisationen, fn1] som anpassar sig till religionen, vars lagstiftning är oskiljaktig [knyten till traditionen] och finner där sin princip och sitt existensberättigande. Det är detta som Européerna som hade att göra med de muslimska folken aldrig riktig kunnat förstå, vilket var syn för dem, ty denna okunnighet har lett till de största och mest oupplösliga politiska fel." EDH-61 cu

 

Om den traditionella undervisningen

Dessa anmärkningar gäller ... för hela Orienten. EDH-261

Att bevara och att föra vidare den traditionella läran är den väsentliga uppgiften av den högsta [och andliga eliten].

Hela den sociala ordningen beror på [den traditionella] läran. Utan den finns det inget stabilt och bestående.

Det finns där ett andligt faderskap, som uttrycks mycket bra (i Hindien) med begreppet 'guru' = lärare, på arabiska även Shaykh: gammal, vis man, eller äldre broder (Kina), ledare och naturligt stöd för dem som följer honom på Traditionens väg.

Hur den traditionella undervisningen bedrivs:

Den anpassar sig till de intellektuella möjligheterna hos de som den vänder sig till för att nå sin fulla effekt.

Den kräver av de som mottar den och som vill gå vidare att de gör en konstant ansträngning och en personlig och effektiv anpassning (till läran). Detta är de omedelbara följderna på vilket sätt hela denna lära är avsedd och det är detta som kräver att undervisningen sker från mun till mun och direkt.

För att upprätthålla en kontinuitet (i undervisningen), kan (nästan) ingenting ersätta anknytningen till en "andlig gemenskap" (filiation spirituelle).

"Människan i Orienten [iaf dåtidens fn1] är skyddad från illusionen som är så vanligt i Occidenten (Västerlandet), att man tror att allt man kan lära sig finns i böckerna, och som slutar med att man ersätter intelligensen med enbart minnesförmågan.
För den Orientens människan är texterna inget annat än ett stöd ... och deras [texternas] studier kan bara vara grunden av en intellektuell utveckling, utan att man någonsin förväxlar [textstudier] med en sådan utveckling i sig:
(En sådan inställning) reducerar textstudierna till sin rättmätiga plats, i att de intar en lägre rang som de normalt verkar inneha, nämligen att vara ett underordnat medel och tillbehör till [att nå] den sanna kunskapen."

Det finns också ett annat förhållande där Orientens väg är de västerländska metodernas absoluta antites: Hur man undervisar traditionellt, vem som gör det, [och vi vill kalla det] inte alls "esoterisk" men snarare "initiatorisk", [man] motsätter sig uppenbarligen all denna obetänksamma spridning [av kunskap].
Ty detta sättet att sprida [den traditionella undervisningen] är mera skadligt än nyttigt i ögonen för de som inte luras av skenet. Framför allt kan man betvivla nyttan i att sprida - som det sker i Västerlandet - undervisningen utan skillnad och under identisk form till individer med mycket skilda anlag och temperament:

Detta undervisningssystem, som är säkerligen den mest ofullständiga som finns, [och som] är en följd av denna egalitäriska vurm (manie), förstör det sanna begreppet för hierarki och även den mest diffusa antydningen av vad hierarki kan vara.
Och ändå när de följer avsikten (l'esprit) med de moderna, experimentella vetenskaperna har de känslomässiga fördomar, (vilka de blundar för), fördomar som är mera framstående än de naturliga ojämnlikheter [som de vill bekämpa]. Sedan är det ett annat faktum varför människan i Orienten, som inte har det minsta avsikt att föra propaganda och som inte har något speciellt intresse att sprida sina uppfattningar för vilket pris som helst, varför de motsätter sig varje försök att popularisera eller "vulgarisera" [läran].
Med detta vill vi säga, "att [en sådan popularisering av traditionell kunskap] förfalskar och deformerar oundvikligen läran, när man påstår att vilja anpassa den till den allmänna mentaliteten, för att göra den tillgänglig. EDH-263

Istället handlar det om att människan höjer sig, om hon kan, till [den grad] att [hon kan] förstå läran i hela sin klarhet. Detta är den enda möjligheten att bilda en intellektuell [grupp] människor (élite), genom ett passande urval, där alla når nödvändigtvis till den grad, som motsvarar deras 'mentala horisont'.

Och [ett sådant förfarande] är också ett hinder för all den röran och förvirring som uppstår när en halv vetenskap populariseras, en halv vetenskap som är mera olycksdiger [och skadlig] än den simpla okunnigheten. Så kommer också Orientalen vara övertygade om de mycket verkliga invändningarna mot den 'obligatoriska undervisningen', än om dess förmodade fördelar, och enligt vår mening har de rätt i det. EDH-264

fn1 Detta skrevs ca 1920-1930

[ ] är interpolationer av översättaren O N

citaten är från: EDH: Étude Des Doctrines Hindus; Guénon, René





next page

 

 

vs.2.4


home

latest update: Wed, 22 Apr 2009

2002-12-26

* living Islam – Islamic Tradition *
http://www.livingislam.org