Seyyed H Nasr om René Guénon
Intervju med Seyyed Hossein Nasr av Jay Kinney*

Jay Kinney: Hur ser ni för närvarande på René Guénon? Han tycks vara den främste tänkaren inom den traditionella skolan. Ändå verkar han vara en något udda figur. Han talade till exempel om Kali Yuga som ju är ett hinduistiskt begrepp samtidigt som han var en muslimsk konvertit.

Seyyed Hossein Nasr: Det stämmer inte riktigt. Guénon var en mycket tillbakadragen person som aldrig talade om sig själv. Idéer var det primära för honom, den Universella Sanningen. Det var hans kallelse i livet. Därför får vi inte blanda ihop korten här. Guénon var först katolik samtidigt som han intresserade sig för esoteriska läror, vilket gjorde att han fick söka sig utanför den katolska traditionen. Han började studera ockultismen som var på modet i Frankrike under de första decennierna av 1900-talet. Därefter kom han i kontakt med en grupp hinduer från Indien som lärde honom den doktrin som han utvecklade i boken Man and His Becoming According to the Vedanta. Ingen fransman kunde på egen hand ha skrivit en sådan bok utan han blev ett slags medium tack vare sin skarpa intelligens.

Han bodde de sista tjugo åren av sitt liv i Egypten där han praktiserade en enda tradition – islam – alltmedan han ihärdigt försvarade den Traditionella skolan. Guénon insåg att det intellektuella språk som Väst kunde ta till sig måste komma från något utanför den abrahamitiska världen. Om han hade valt att enbart tala utifrån islams tradition, så skulle skeptiska människor i Väst som gjort uppror mot judendomen och kristendomen säga: ”Det här är ju gammal skåpmat. Samma religiösa pladder. Vi är inte intresserade.” Därför betonade han alltid hinduismens betydelse på grund av den hinduistiska metafysikens särskilda förmåga att kunna formulera den Traditionella skolans lära. Men han motsatte sig bestämt synkretismen vad gällde det praktiska troslivet. Då han var katolik praktiserade han katolicismen och då han var muslim praktiserade han islam. Däremot praktiserade han aldrig hinduismen.

Jay Kinney: En annan sak som man ofta stöter på hos Guénon och traditionalisterna är en mycket pessimistisk uppfattning om den moderna världen, en stark känsla av alienation. Ni bor i Washington D.C., och ofta tar ni flyget någonstans i världen. Skiljer ni mellan moderniteten som sådan och somliga aspekter av den som ni gärna accepterar?

Seyyed Hossein Nasr: Det är en komplicerad men intressant fråga och jag ska försöka ge ett svar. För det första vill jag säga att vi inom den traditionella skolan inte är emot den moderna världen – det vill säga dagens värld – utan modernismen som kan beskrivas som ett slags uppror mot det gudomliga och traditionen:

förnuftets uppror mot intellektet, det individuella psykets uppror mot anden och vad som då blir följden. Det är det som vi av princip motsätter oss och där är vi kompromisslösa.
Vi anser att den moderna världen grundar sig på ett stort misstag, en uppsättning antaganden om verklighetens natur som helt enkelt är felaktiga. Om Guénon hade levat idag hade han inte behövt skriva ett enda ord. Faktum är att miljökrisen bevisar att något har gått galet. Vi lever i en civilisation som befinner sig på randen till sammanbrott.

Men det är ändå viktigt att komma ihåg att Gud har skapat oss för att vi ska leva just i denna värld och i denna tid. Vi är inte födda i 1200-talets Frankrike eller i 1600-talets Japan utan vi är födda i detta århundrade. Det är vårt öde. För det andra begränsas dagens värld inte bara till moderniteten. Traditionen är också en levande realitet. Ta till exempel naturens skönhet som vi förstör i rask takt just därför att naturen inte tillhör den moderna världen, den är ingen produkt. De vackra redwoodträden som växer i Kalifornien eller det vackra havet tillhör inte heller den moderna världen. Och vi traditionalister identifierar oss med naturen eller Guds skapelse.

Vi identifierar oss även med tanketraditioner från världens olika religioner och dessutom med helig konst och arkitektur, alltifrån katedralen i Chartres till filtar som vävts av traditionella folkslag. Slutligen lever vi i den moderna världen eftersom det är vår religiösa plikt mot Gud att hålla oss vid liv och förtjäna vårt levebröd. Därför försöker vi att välja en livsstil som inte påverkar vår inre frihet och som samtidigt gör det möjligt att leva ett traditionellt liv.

Vi vill försvara det som återstår av traditionen. Vi lyckas nog göra det med större intellektuell skärpa än exempelvis miljöaktivister som oftast saknar intellektuell insikt om varför de värnar om miljön genom att skydda skogar etc. De saknar helt enkelt en kosmologi och rätt kunskap. Den stora tragedin i Väst idag är just att de som verkligen bryr sig om religion, etik och livets helighet är samma personer som motsätter sig naturen. Medan de som älskar naturen motsätter sig varje uttryck av kristna andliga värden i vår tid.

Det är en tragisk situation och felet ligger egentligen hos kristna teologer eftersom de under tre århundraden ignorerade utarbetandet av en teologi om naturen Samtidigt finner de stöd hos politiska och ekonomiska krafter som å ena sidan vill bevara naturen men å andra sidan vill exploatera den.

Visst händer det att jag kliver på ett flygplan eftersom jag har inget annat val. Anhängare av den Traditionella skolan försöker inte fly bort från den moderna världen till Tahiti eller någon exotisk ö. Även Guénon bosatte sig i Kairo, inte för att fly bort från den moderna världen – i så fall skulle han nog ha bosatt sig i en liten by i norra Egypten eller någon liknande plats – utan för att komma i kontakt med en ursprunglig form av sufism.

Vi motsätter oss den moderna världen därför att vi ifrågasätter den moderna civilisationens grundförutsättningar. Men den moderna civilisationen är ju ett faktum och inget som existerar kan vara ont i sig. Då skulle det inte kunna existera. Tillvaron har sitt upphov i Gud, den Gode. Därför måste vi vara mycket försiktiga i vårt omdöme.

Men vi undviker sådant som är ett direkt uttryck för modernismens anda, till exempel vår tids konst som inte utgör en nödvändig del av livet utan som representerar det demoniska och det ohälsosamma, ett uppror från jagets eller psykets lägre nivåer. Framför allt undviker vi att dyrka vad vi kallar modernitetens falska gudar vare sig det gäller teknologi, industrialisering eller vetenskap, de gudar som härskar över den moderna världen.
Inte heller tror vi att det finns ett slags determinism som innebär att allt hopp är ute. Även Guénon, som brukade tala om Kali Yuga och kvantitetens världsherravälde, talade också om möjligheten till redressement, det vill säga en sorts omvandling eller ett återinförande av ordning. Men den saken ligger naturligtvis i Guds händer.

Det innebär emellertid inte att vi delar den rosenoptimistiska pseudoevolutionistiska synen på människan: att människan kommer att utvecklas mot allt högre stadier och att vad vi just nu upplever utgör bara ett temporärt litet sidospår i evolutionsprocessen. Teilhard de Chardins och hans gelikars åsikter anser vi vara en fullständig förvrängning av sanningen.


Hela intervjun: alazerius.wordpress.com

The interview appeared in Gnosis Magazine #37
and is copyright by the Lumen Foundation.







next page

 

 

vs.1.3


home

latest update: Sun, Apr 12, 2009

2009-04-11

* living Islam – Islamic Tradition *
http://www.livingislam.org